Abbe
Det känns som jag vill skriva miljoner inlägg om hur underbar du var Abbe, men orden försvinner, tankarna tar över, ögone fylls och allt känns hopplöst
Det är så tomt utan dig i lägenheten, din säng är tom, maten står kvar, lådan står kvar klösbärdan, du finns inte här i lägenheten, de ekar tomt.!
vem ska nu göra mig sällskap på dagarna? vem ska nu väcka mig med pussar i ansiktet å be om frukost?
vem ska jag nu prata med om dagarna? vem ska jag krama på? vem ska vara min bebis?
vila i frid!
Kommentarer
Trackback
